Kriminalvården ökar kraven på familjehemsvärdar

Kriminalvården gör just nu en ramavtals- upphandling av familjehemsvård. I det nya avtalet får vården en tydlig definition och delas in i tre nivåer. Syftet är att möta den ökade efterfrågan på familjevård och samtidigt sålla bort oseriösa familjehem.

- Förra gången skärpte vi upp kraven för behandlingshemmen. Nu är det familjevårdens tur, säger Alf Andersson på Kriminalvårdsverket. Vi har märkt att intresset för familjevård har ökat bland våra klienter. Samtidigt har en del vårdgivare inte varit så seriösa som vi tycker vi haft rätt att förväntat oss.

I det nya avtalet definieras tre vårdnivåer.

I. Familjevård - psykosocialt stöd (inte tillståndspliktig verksamhet)
II. Familjevård – psykosocialt stöd inklusive samtalsbehandling
III. Familjevård – psykosocialt stöd inklusive samtalsbehandling med medicinsk behandlingskapacitet

De båda senare vårdnivåerna är verksamhet som kräver tillstånd från socialstyrelsen.

Alf Andersson menar att kvalitetsbristerna i familjehemsvården delvis beror på att Kriminalvården varit dåliga på att precisera vad familjevård är vilket han menar har gett ett olyckligt spelutrymme.

- Det har t ex funnits familjer som har flera klienter boende hos sig eller i ett annat hur på gården. Det kanske kan vara bra för en del men det är inte det vi har tänkt oss när vi upphandlat familjevård.

Uppföljningen och kontrollen ska liksom tidigare huvudsakligen bygga på tre ben. De regionalt avtalsansvariga ska besöka alla vårdgivare man har avtal med minst en gång under den tvååriga avtalsperioden. När det gäller familjehem innebär det dock inte att familjehemmen besöks utan att man träffar den organisation man har avtal med.

Det andra benet är att kriminalvårdspersonalen som är inkopplad i varje placering besöker familjen innan placeringen.

- Erfarenheterna visar att det inte fungerat så bra men vi informerar mycket mer nu än tidigare, säger Alf Andersson.

- Det tredje benet är tips. Senast igår ringde en granne till en familjehemsvärd och frågade om en familjehemsvärd verkligen får ha flera placeringar hos sig. Tyvärr är det ju ibland så att oseriösa värdar hinner få 3-4 placeringar innan det upptäcks.

Cureum invigde nya lokaler I Örebro

Paneldiskussion med de inbjudna talarna vid Cureums invigning i Örebro. Från vänster Cureumchefen Peter Boudin, moderatorn Robert Hultman, Anders Svensson, psykiatriker och farmakolog vid Janssen Cilag, Socionomen Therese Åström, doktorand vid Karolinska Institutet och Kriminalvårdens utvecklingschef professor Martin Grann.

Är psykiskt sjuka farligare än andra?

Kriminalvårdens utvecklingschef professor Martin Grann var en av föreläsarna när Cureum invigde sina nya lokaler på Fabriksgatan i Örebro. Han kunde i sin föreläsning konstatera att missbruk är den typ av psykisk sjudom som gör människor farligare. Andra psykiska sjukdomar kan till och med vara en återhållande faktor .

Flera uppmärksammade fall med psykiskt sjuka som dödat människor som de inte haft någon relation till har bidragit till att många uppfattar psykiskt sjuka som särskilt farliga och våldsbenägna. Det finns dock ganska gott om studier av sambandet mellan psykisk sjukdom och våld och de ger ganska klent stöd för detta samband. Om man undantar missbruk. Missbrukare är överrepresenterade bland våldsverkare.

Grann slutsats är att risken att bli mördad av en okänd vettvilling är mycket liten. De stora riskerna hittar man på annat håll. Det är fortfarande så att de flesta mord begås i hemmet, att det vanligaste mordvapnet är en kökskniv och att mördaren och den mördade känner varandra.

Kan man se vilka barn som blir kriminella?

Socionomen Therese Åström, som är doktorand vid Karolinska Institutet, föreläste om principer för effektiv behandling av kriminalitet. Utgångspunkten för dessa är ar forskning visar att brotts- och våldsbenägenhet sällan beror på en psykisk störning, diagnos eller ett symtom utan ses komplext och multifaktoriellt förorsakat beteende.

Sociologiska förklaringar som fattigdom, invandrarskap, ojämlikhet mellan kön o klasser eller psykoanalytiska/psykodynamiska modeller som inre konflikter, tidiga trauman, störda objektrepresentationer kan inte ensamma förklara brottsbenägenhet . Inte heller kan andra psykologiska modeller som föräldrars otillräcklighet, uppfostran, gränssättning, frånvarande fäder, kriminella kamrater, stress och kärleksbrist ensamma förklara brottsbenägenhet lika lite som biologiska modeller (ADHD, missbruk).

Däremot erbjuder dessa modeller sammantaget många riskfaktorer och skyddsfaktorer att ta fasta på i behandlingsarbetet. Dessa är dessutom varningssignaler att vara vaken för hos barn och ungdomar. Ju fler riskfaktorer som föreligger och ju färre skyddsfaktorer desto större är risken för att individen ska hemfalla åt brottslighet.

Mer om detta finns att läsa på: http://www.forumforskning.se/

Kan man ge knark som medicin mot ADHD?

Den tredje föreläsaren vid Cureums invigning var Anders Svensson, som är psykiatriker och farmakolog verksam vid Janssen Cilag som tagit fram preparatet Concerta för behandling av ADHD.

De typiska symptomen vid ADHD, ouppmärksamhet och hyperaktivitet, är väl kända. Men det man kan fråga sig är ”hur mycket” ouppmärksamhet och hyperaktivitet krävs det för att det ska handla om ADHD. Vi kan ju var och en brista i uppmärksamhet ibland. Beror det på att vi har en släng av ADHD?

Anders Svensson svar är att symptomen ska vara ett verkligt problem, man ska lida av det, för att det ska vara skäl att misstänka ADHD. Men symptomen är inte alltid de ”typiska”. Det vi betraktar som typiska symptom på ADHD är symptom som är vanliga hos pojkar. Hos flickor och hos vuxna kan symptomen se annorlunda ut. Framför allt är hyperaktiviteten mindre vanlig.

Även om ADHD-symptomen förändras och hyperaktiviteten ofta avtar med stigande ålder är ADHD ingen sjukdom man växer ifrån. Livslång medicinering kan därför bli nödvändig för en dräglig livssituation. De preparat som används mot ADHD är alla amfetaminliknande preparat. Doserna är dock oftast mycket lägre än de som de ”självmedicinerar” med amfetamin brukar använda. Medicinerna anses vara mycket verksamma och bidrar till att både den som lider av ADHD och de i omgivningen får en höjd livskvalitet.

Julen - En källa till både stress och glädje

Julspurt på jobbet. Förberedelser för julfirandet. Julklappsinköp. Lucia på dagis. Adventsfika här och julglögg där... Också för den som ser fram emot en god jul kan förbredelserna bli jobbiga. Julen är ju en utpräglad familjehögtid och för den som inte kan fira en "vanlig jul" kan det vara extra jobbigt. För en del kan stressen rent av förta glädjen helt.
Tidningarna är inte sena att erbjuda hjälp. Svenska Dagbladet har intervjuat en stressforskare Alexander Perski, på Stressmottagningen som ger sex råd för att klara julstressen.

1) Börja i tid.
2) Planera så att du känner att du har kontroll över din tid.
3) Var noga med sömnen, planera in tid för vila.
4) Försök att lyssna på dig själv och inte andras krav.
5) Sänk kraven på att samla alla olika familjekonstellationer bara för att det är jul.
6) Res bort.

Filipsson har ordet:

Äntligen lossnar det för familjevården

Att kriminalvården skulle vara den vårdköpare som tar täten när det gäller att ställa hårda men adekvata krav på familjevården var väntat. De visade redan vid förra upphandlingen att de ligger långt före landets kommuner i både metod och forskningshänseende.

Jag hoppas dock att myndigheten är lika utvecklingsbar när det gäller kontroll och utvärdering av den vård som köps. Förmågan att följa upp och kontrollera ingångna ramavtal inom främst kommunal verksamhet har länge varit under all kritik. Visst, de kan formulera krav men de oseriösa vårdgivarna vet alltför väl att myndigheterna inte har några resurser för att följa upp det som vårdgivarna utlovat i anbuden. Därför fuskas det alltför mycket…

Kriminalvården har som exempel under den förra ramavtalsupphandlingen haft som ett skall-krav att den endast skall finnas en placering i familjehemmet. Hur kommer det sig då att det idag finns familjehem som i stort sett lever på att ha många kriminalvårdsklienter placerade?

Införandet av tre kategorier av vård i familjehem är ett genombrott och kommer att få stor betydelse för den framtida familjevården. Äntligen kommer konkurrensen ske på lika villkor. Det innebär att vi som erbjuder behandlingsinsatser i familjehemmet nu kan ta betalt för insatsen utan att vi skall jämföras med den traditionella vård och fostran som basvården innebär.

Systemet kommer att vara rättvist mot vårdköparen eftersom det nu blir tydligt vad kriminalvården eller kommunen kan förvänta sig inom respektive vårdkategori och de kan med detta som grund kräva leverans. Socialstyrelsen står som garant för den öppenvård som ges. Vården dokumenteras i enlighet med socialtjänstlagen och kvaliteten garanteras i och med tillståndet.

Rättsäkerheten för de som vårdas i familjehem kommer att stärkas betydligt. Socialstyrelsen kommer från den 1 januari ha ansvar för tillsynen att säkerhet, kvalitet och professionalitet upprätthålls i de delar som omfattas av tillståndsplikten.

De som kommer att kännas vid de största förändringarna är nog de familjehem som tidigare kunnat ta ut upp till 35 000 i månaden i ersättning för att ta emot en klient. Eftersom ett kvalificerat familjehem är en bristvara så har de kunnat diktera villkoren och pressat upp ersättningsnivåerna till orimliga nivåer

Utvecklingen på den basala familjevården är nu fallande. I de senaste upphandlingarna av konsulentstödd familjevård har priserna rasat. Upphandlingarna från Örebro, Järfälla eller Täby m fl. visar att priserna på familjevård av psykosocial karaktär (icke tillståndspliktig) sjunker och nu befinner sig på samma prinivå som för 10 år sedan.

För paraplyorganisationerna återstår endast att skära bort allt överflöd och endast erbjuda det som tjänsten faktiskt innebär – rekrytering och handledning av familjehemmet. Allt annat kommer att ligga inom ramen för den tillståndspliktiga öppenvården

All utveckling kommer också att ske i den del av vården som omfattas av tillståndsplikten. Under socialstyrelsen vakande öga kommer den konsulentstödda familjevården att utvecklas till ett riktigt alternativ till institutionsvård. Vården kommer att utsättas för en omfattande granskning och utvärdering innan den satt sig.

Men det blir en skön miljö att växa i.